Stina&Ellinor

Jag är rädd, jag är fruktansvärt rädd för hur det kommer att bli. Om vi måste ta det beslutet som betyder att vi måste avsäga oss allt ansvar och se allt ifrån sidan. Jag är så rädd och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag vill inte tänka på framtiden, jag vågar inte tänka på hur morgondagen kommer att bli. Vi ska genomgå alldeles för mycket här i livet, det är uppenbart att någon ska göra det. Det blev vi.

Vi tar en dag i taget, och tänker inte på morgondagen. Det är det som får mig att orka just nu. För inombords är jag död, trött och helt orklös.

Ta vara på det ni har, innan det är försent. Keep the hope alive.

/E